VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka hur övergÄngen frÄn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergÄng. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid en övergÄng. Uppsatsgruppen har undersökt Region SkÄnes habiliteringar, dÀr sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka hur övergÄngen frÄn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergÄng. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid en övergÄng. Uppsatsgruppen har undersökt Region SkÄnes habiliteringar, dÀr sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.